Don't let ´em say you ain't beutiful

Igår på svenskan lånade Elizabeth (min mentor) Idas Eminemskiva, och idag hade hon med den tillbaka. Då lyssnade vi på hans låt "Beutiful". Och så kom det en stämning i hela klassen. Alla bara höll tyst, allting var tyst, som det normalt inte brukar vara, och man hörde bara musiken.. Och man kollade runt på alla.. Och allting var.. Så lugnt. Jag fick någon känsla bara, en känsla, som var blandat med allt, lycka, sorg, kärlek, massa. Men jag kände mig glad, allting fick mig att känna mig.. Glad. Vissa stunder känner jag bara så, att jag får en blandning av en massa känslor, men samtidigt är jag otroligt glad, även fast jag kanske har en anledning att vara ledsen. Och ibland försvinner allting, man bara hör musiken, och känner stämningen, och känslorna. Jag vet att det låter skitkonstigt, och det är det kanske? Men jag bryr mig inte. Men jag måste jag höra någon musik då som är riktigt speciell, för det är musiken som gör det, jag vet inte vad jag skulle göra utan musik!  Jag älskar dom stunderna, som idag. Man bara satt där, och lyssnade på musiken, texten, beaten.. Aah. <3



Normalt sett gillar jag inte Eminem så mycket, bara vissa låtar kan vara okej, men det här låten är speciell, jättebra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0